Ibland lyckas finnen med sina webbplatser. Som i detta fall. Detta får mig att vilja dricka läskeblask varje dag. Kila in via fabriken och kolla på johtaja som snarkar så sött på soffan.


Just ja, studierna.Jag har ju lovat vara klar när arbetsdagen är slut. Hurry hurry.

Förresten ska jag fika med småkusse Cillah idag. Ska blir roligt att höra mera om hennes lilla utflykt till Indien. Så. Nu måste jag dyka tillbaka ner i likviditets- och soliditetsuträkningarna för ett mindre sprittande svenskt företag. Adjö.

Tillbaka i Åbo. Strumpan kunde nästan kalla mig för en glåbetråtter med tanke på hur mycket jag flänger runt.  Nu är det dock 1,5 veckas seriöst tentapluggande som gäller. Tanken är att 15 fina studiepoäng ska snurra in 24 mars. Helst med högt vitsord också.

"NO additional work required" var det mest underbara mina ögon läst på länge. Efter gårdagens presentation av grupparbetena fick vi reda på att endast "one or two groups" hade fått godkänt direkt, alla andra måste komplettera. Domen skulle skickas ut till alla dagen efter, alltså idag. Yes, yes, yes, yes. Jag och AK är bäst.

Uppe med tuppen. Ett spinningpass avklarat och nu ska jag susa iväg till studentpalatset för att insupa ekonomisk kunskap. Solen skiner och humöret är gott. Nu saknas bara en fudderwupping dance och en brakfrukost.

Biokulturen levererade både bra film och ett fint, personlig välkomnande här i Sveriget idag. Och man fick ta hem sina spionglasögon.

Tåffast på bio.

Idag händer massor. Jag har redan suttit 3 timmar på Studentpalatset och förberett en presentation. Nu är jag hemma och äter lunch och sedan ska jag iväg till uni och hålla den förberedda presentation. På engelska. Bevare mig. Efter det blir det träning och sedan bio. Alice i underlandet i treeedeee. Där får jag tackar BroderStor som donerade biopengar till födelsedagspresent. Tack bruschan!

Brodern på bilden har inget med biobiljetterna att göra.

Idag försökte Kameln (min t.f sambo) gnälla till sig ett extra kast i yatzy genom att klämma fram en tår. Sånt fungerar inte på mig. Jag är hård som sten.


(Efter min murskavoitto blev vi vänner igen och gick ut och drack en öl)

Den sista maj måste jag överge den underbara bostad som under de senaste 2,5 åren utgjort min boning på bästaste stället i bästaste Vasastan. Dessvärre vill även hon som äger underbarheten bo där och därmed måste jag plocka mitt pick och pack och sticka.  Fast å andra sidan finns det nu så mycket annat roligt att se fram emot hösten så jag lär nog överleva (precis som Gaynoras Gloria sku ha sagt).


Den underbara balkongen

Igår var jag på en utflykt till Pargas. Det var inte alls lika roligt som Nådendal. Pargas var så ohändelserikt att jag inte ens fick blogga om det. Istället gjorde vi köttsoppa och plättar. Eller, Nicke stekte plättar och jag satte lördagens soppkastrull på spisen. Arbetsfördelning kallas det.